Bockara

Sedan urminnes tid
har en by legat här.
Byggd på människors strid
för den trakt man höll kär.

Först på stenåldersvis
kanske folk måste bo
uti kojor av ris
här på tallens mo. 

Sedan svedjades mark
emot hunger och nöd.
Kanske maldes här bark
för att blandas i bröd.

– Dikt av Tore Nilsson

Namn med anor från 1300-talet

Första gången namnet Bockara går att finna i skrift är år 1347, då det hette det Boqaeraerbyersmo. Namnet genomgick små ändringar fram till 1533 så det hette Bobersmo vilket troligen var namnet på själva tallmon där byn låg medan själva byn hette Bodakarlawada. Namnet kan förklaras med det fornsvenska ordet Bodakarl och vadställe. Runt 1680 var namnet Bokhara och från 1714 har det hetat Bockara, allt enligt utredning av Sam Blixt.

Anrik historia

Den grusås som Bockara by ligger på var för mellan 10 000 och 12 000 år sedan ett delta där en isälv mynnade ut i den Baltiska Issjön, enligt arkeolog Mikael Dahlin. Rester av det slam som isälven förde med sig har vi kvar i Bockaras fina åkerjord och Granhultssjön.

Vi vet inte om det har funnits någon bebyggelse här då men det har hittats stenåldersyxor i Gransmåla och Hyltan som tyder på att det var bebyggt för mellan 4 000 och 6 000 år sedan. Kända brons- och järnåldersgravar finns vid Libbershults vägskäl samt Hårberget. Mikael Dahlin har daterat dessa från mellan 1 000 år före till 500 år efter Kristus. Ungefär från samma tidsperiod kan offerstenen och gravrösen som finns i Sinnersmåla och Övlingsmåla vara.

Bockabygden tillhörde Aspelands härad

Bockarabygden har tidigare tillhört Mörlunda fjärding i Aspelands härad. Först på 1500-talet började personliga namn och särdrag kunna urskiljas. I Mörlunda-Tveta pastorat var det prästen Sven Haquini – eller ”herr Sven” – som han allmänt kallades, som styrde och ställde. I tinget i Hägelåkra var det lagläsaren Sigfrid Jonsson – ”Seffri” – som tillsammans med tolvmannanämnden dömde dåtida förbrytare.

I slutet av 1400-talet fram till år 1520 rådde svåra strider och råa skövlingar i bygden. Man hade stora förväntningar på en lugnare och bättre framtid när Gustav Eriksson Vasa blev konung för alla götar och svear den 6 juni 1523. Före 1200-talet hade man haft så kallad sedvanerätt där varje ätt (bondesläkt) hade sina egna fjärdings- och hövdingating. Där fick bönderna själva bestämma över sin by och ätt. Efter 1200-talet utsågs en högadlig regering med regent och råd. Ett fåtal fria skattebönder i varje by hade rätt att utse representanter till dessa riksmöten. De flesta bönderna här i Mörlunda fjärding var dock så kallade landbönder som utsågs av dåtidens högadel och fogden i Kalmar Slott. Från 1530 bestod Asbolands härad av Mörlunda och Virserums fjärding. Bönderna delades nu in i fria skattegårdar, skattesämja eller skattekronobönder samt ofria landbönder (arrendatorer).

Storskifte i slutet av 1700-talet

1792 genomfördes storskifte i Bockara by och varje fastighet fick sin del av befintlig åkermark. 1850 byggde byborna det hus som blev skola och som nu är Missionshus. Här undervisade pigan Anna Lena Israelsdotter i två månader för att sedan fortsätta till Ingebo i två månader och i Hyltan två månader.

I mitten av 1800-talet var risken för asiatiska pesten stor och en begravningsplats utsågs vid Brånlid i Bockara. År 1862 uppdelades sockenstämman i Mörlunda i kommunal- och kyrkstämma. 1867-68 rådde i bygden svåra nödår. Stark frost och torka förstörde skörden och folket fick leva på bark, björkknopp och tallstrunt. Baumgarten, som ägde Ryningsnäs gård, gav bort all säd på gården till de svältande torparna och han befallde drängarna att ”sopa bingarna väl”.

Största bondbyn söder om Dalälven

Från 1897 förtogs en sjösänkning genom dikesgrävning av Granhultssjön vilket gjorde Bockara till den största bondbyn söder om Dalälven. Arealen ökade med mellan 500 och 1 000 tunnland och Bockara blev en rik by.

År 1884 startade Sparbanken i Mörlunda. Omkring 1886 byggdes en ny skola i Bockara av virke som sågats på byns vattensåg i Hofshult.

I början av 1900-talet kom industrin till byn och 1904 startade Bockara Kvarn och Snickeributik på samma plats där hembygdsgården ligger nu. Den drevs av bönder i byn och hade ett 40-tal anställda. Fabriken hade en ångmaskin på 100 hk med ångvissla. Där tillverkades dörrar för England och Tyskland. Tyvärr så blev det svårigheter med försäljning och transporter och fabriken upphörde 1909.

Storbrand 1911 gjorde 129 personer hemlösa

Den 17 augusti 1911 drabbades byn av en storbrand som ödelade tolv gårdar och åtta lägenheter. 129 personer blev hemlösa. Branden uppstod av gnistor från en fotogenmotor vid tröskning på en av sina gårdar. Ingen människa skadades men höns och ett 30-tal svin blev innebrända.

Den gamla bondbyn hade sina arealer uppdelade i många, långa, smala och svårbrukade skiften. Bönderna gjorde en gemensam ansökan till lantmäteriet där de anhöll om hjälp till Laga skifte. Arbetet påbörjades 1919 och var inte färdigt förrän 1944.

Redan 1905 kom telefonen till Bockara. Den första telefonen gick på direktlinje från Berga och fanns på gästgivargården. Elkraften kom 1919. Byn fick belysning och tillgång till elkraft både i hemmen och i kommande industri.

Odling för torghandel

Torghandeln i Oskarshamn var en stor del av försörjningen i Bockara by mellan 1920 och 1950. Sandjorden i Bockara var lämplig för potatisodling. Det blev en god matpotatis som efterfrågades och det hände att bönder från andra byar sålde ”Bockarapotatis”. Andra grönsaker som odlades var vitkål, morötter, rödbetor, palsternackor, gurka, jordgubbar, hallon och vinbär. Trädgårdsodlingen gav många arbetstillfällen på sommaren med gallring, rensning och skörd. Allt arbete utfördes manuellt och dagpenningen låg på två till tre kronor.

Under 1920- och 1930-talet skedde transporten till Oskarshamn med hästskjuts. Man åkte redan vid kl. 03-04 på morgonen för att få en bra plats på torget när kommersen började kl. 07. Under 1940-talet skedde transporten med lastbil. Under andra världskriget hade torghandeln stor omfattning men tiderna förändras. Idag åker Bockaraborna till Oskarshamn för att handla.

Sammanfattning från ”Boken om Bockara med omnejd”, 2004. Vill du läsa mer så finns boken att låna på Oskarshamns bibliotek. Du kan också kontakta Bockara hembygdsförening om du vill köpa boken.

Korta fakta

Landskap: Småland
Län: Kalmar
Kommun: Oskarshamn
Area: 101 hektar
Folkmängd: 365 personer
Stift: Växjö
Församling: Döderhult

Källa: SCB, 2017-12-31